its time to let it bleed

det känns som att jag aldrig vart så långt ner innan
och jag som trodde jag redan hade kännt botten
men på nåt sätt så känna det ändå okej liksom
för jag har kompisar nu som stöttar mig mer än någonsin
och det hjälper fyfan va det hjälper

så på nått sjukt sätt så känner jag en liten stryka mitt i all svaghet
ochdet är den jag hänger kvar i nu.

men allt kommer bli bättre
allt kommer bli bättre

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0